emot har jag svårt att se att enbart det faktum attkategoriseringen av rättigheter äventyras vore något hinder mot tolkningen. I ljuset avvad Forssell, Hessler och Möller framför kan frågan om sakrättsligt skydd inte ens delege lata låta sig inskränkas till ren kategorisering.75 Om det hade varit så enkelt hadeknappast överlåtelseförbud eller dylikt vunnit verkan mot tredje man, vilket det dock hargjort. Det gör att jag återkommer till vad de nämnda författarna har framfört, att det iförsta hand är hur pass skyddsvärd en rättighet är som avgör huruvida den tillerkännssakrättsligt skydd. Hittills har dock inte nyttjanderätten ansetts vara tillräckligtskyddsvärd.I förarbetena till 4 kap. 17 UB framgår inget om förbehåll för att någon skulle innehaegendomen med nyttjanderätt. Tvärtom är det tydligt att det som anses skyddsvärt är enannan persons äganderätt, såsom att ha överlåtit egendom på kredit med återtagande-70NJA 1984 s. 132. Eftersom det var fråga om två makar gällde 4 kap. 19 UB om makarsgemensamma besittning. Något hinder mot att sätta fallet i relation till 4 kap. 18 kan dock inteutgöra något problem i sammanhanget.71 Gregow s. 225.72 Upphävd genom införandet av UB.73 Håstad (1986) s. 325, särskilt not 9 och Nial s. 673 ff.74 Låt vara att det de lege ferenda kan vara önskvärt, se avsnitt 10.75 Forssell s. 38 f, Hessler (1973) s. 280 och 447 och Möller (1988) s. 520.21förbehåll eller dylikt.76 Det framhålls därtill att andra anspråk på gäldenärens egendomän panträtt eller retentionsrätt i allmänhet saknar skydd. Det beror på principen om attköp bryter legostämma, det vill säga att överlåtelse, antingen till ny ägare eller genomexekution, ger bättre rätt än ett hyresavtal.77 Med andra ord blir ett anspråk på hyra av lössak enbart en obligationsrätt och inte en sakrätt.78 Försätts hyresgivaren i konkurs förlorarinte bara hyrestagaren hyr

rslagen och införa en särskild återvinningsregel eller att tydliggöraskillnaden mellan saklån och hyra i lagstiftningen.11.2 Avslutande reflektionerHyrestagarens sakrättsliga skydd visade sig vara en svår fråga att hantera. Utöversakrättsliga regler är det tydligt att avtalets påverkan kan vara stor, trots förekomsten avnumerus clausus. Jag finner det märkligt att de olika uppläggen inte undersökts i särskiltstor utsträckning, framför allt pantsättning och antikretisk panträtt. Förhoppningsvis finnsdet någon rättsvetare som är beredd att utreda den frågan ytterligare. Det vore ocksåönskvärt att det blir en förändring av rättsläget. Lösningen finns tillgänglig för lagstiftarenoch HD. Inför en regel som skyddar hyrestagaren.79Käll- och litteraturförteckningRättsfallNJA 1905 s. 329.NJA 1917 A 429.NJA 1924 s. 588.NJA 1940 s. 312.NJA 1956 s. 485.NJA 1958 s. 422.NJA 1963 s. 129.NJA 1975 s. 528.NJA 1975 s. 638.NJA 1983 s. 103.NJA 1984 s. 132.NJA 1986 s. 16.NJA 1986 s. 409.NJA 1987 s. 320.NJA 1987 s. 872.NJA 1989 s. 185.NJA 1990 s. 649.NJA 1991 s. 564.NJA 1995 s. 688.NJA 1996 s. 52.NJA 1996 s. 282.NJA 1997 s. 408.NJA 1997 s. 660.NJA 2000 s. 685.NJA 2007 N 34.NJA 2008 s. 1208.80NJA 2009 s. 79.NJA 2010 s. 154.NJA 2012 s. 419.NJA 2017 s. 289.NJA 2017 s. 882.NJA 2019 s. 195.NJA 2019 s. 468.Offentligt tryckPropositionerProp. 1978/79:105 med förslag till ändring i konkurslagen (1921:225), m.m.Prop. 1980/81:8 med förslag till utsökningsbalk.Prop. 1987/88:4 om pantsättning av patent.Prop. 1995/96:26. Vissa ändringar i varumärkeslagen och firmalagen som en följd avrådets förordning om gemenskapsvarumärken.Prop. 2003/04:27. Rättigheter i luftfartyg.Statens offentliga utredningarSOU 1970:74. Registrering av fartyg. Sjöpanträtt och fartygshypotek. Partrederi.SOU 1970:75. Utsökningsrätt X.SOU 1973:22. Utsökningsbalk.SOU 1994:120. Finansiell leasing av lös egendom.SOU 1997:122.